I FysioScience får du läsa om personer som genom sin forskning eller kliniska arbete bidragit till att föra fysioterapin framåt. Här är några smakprov.
Det är sju minuter kvar av öppningsmatchen mot Kina. Året är 1986 och VM i handboll ska avgöras. Men för den norska målvakten har det precis tagit slut – korsbandsskada, gips och tillbaka hem.
Vid sidan av planen sitter Grethe Myklebust, 28 år och fysioterapeut i det norska handbollslandslaget. Om en enskild dag ska markera startpunkten för hennes livsverk, då är det kanske just denna.
I vår septemberintervju berättar Grethe Myklebust om hur hon hamnade där hon är i dag och hur hon ser på utmaningarna inom det skadeförebyggande arbetet.
7-2020 (september)
”Genom att lära in ett stabilt och avspänt rörelsemönster kan vi påverka hur vi mår rent psykiskt. Man pratar mycket om ’skärmhjärna’ i dag, men jag tycker också att man borde prata om ’skärmkropp’, säger Carin Gullberg, leg sjukgymnast med över 30 års erfarenhet inom yrket.
4-2020 (maj)
Mascha Pauelsen vill med sin forskning öka kunskapen kring motorisk kontroll, fall och fallrelaterad oro.
Hon är en av forskarna i BHART-projektet (Balancing Human and RoboT), ett samarbete mellan Institutionen för Hälsovetenskap och Institutionen för system- och rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och som finansieras av Vetenskapsrådet.
”Jag undersöker motorisk kontroll och fallrelaterad oro med olika nya metoder för att analysera postural kontroll med hjälp av robotik och matematisk modellering. Vi samarbetar med ett team från den tekniska fakulteten för att utveckla modeller för motorisk kontroll som vi sedan kan testa i robotmodeller.”
10-2019 (december)
Våra gener påverkar helt klart hur bra vi svarar på olika typer av träning. Men vad händer egentligen i kroppen på molekylär nivå och går det att veta ifall vi tränar rätt?
Detta är frågor som Jessica Norrbom, disputerad i fysiologi och forskare inom molekylär arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet, fördjupat sig i.
3-2019 (april)
På 90-talet bidrog Karin Grävare Silbernagel, med dr och leg sjukgymnast på Göteborgs universitet, till att rehabiliteringen av akillestendinopatier förändrades radikalt.
Sedan dess har hon fortsatt att driva kunskapsutvecklingen inom området. Träning är fortfarande framgångsreceptet.
”Men vi träffar många patienter som inte blivit bra och det största problemet är att de inte har gett träningen den tid som behövs”, säger hon.
Hon hänvisar till senans läkningsfaser och menar att tre månader kan vara tillräckligt för att ta sig förbi reparationsfasen, men att den efterföljande remodelleringsfasen kan pågå i upp till ett år eller mer.
1-2018 (februari)
Josefine Lilja är leg psykolog vid Göteborgs universitet där hon forskar kring mindfulness och depression. Hennes önskan är att mindfulnessbaserad kognitiv terapi ska kunna finnas tillgänglig för patienter med återkommande depressioner och att metoden implementeras på vårdcentraler som en alternativ behandlingsmetod vid depression.
Hennes forskning har visat att medveten närvaro kan minska antalet återfall i depression och att den kan utgöra ett bra alternativ till psykofarmaka.
2-2017 (mars)
”Min forskning visar att det är fördelaktigt för idrottande kvinnor att periodisera sin styrketräning utifrån menstruations- eller p-pillercykeln (trifasiska p-piller). Det ger bättre effekt på både muskelkraft, muskelstyrka och muskelmassa.”
Det säger Lisbeth Wikström-Frisén, universitetsadjunkt och biomedicinsk analytiker inom fysiologi, som nyligen disputerade med avhandlingen Träning och hormoner hos idrottande kvinnor med och utan preventivmedel.
Hon ville undersöka vilken effekt hormoncykeln har på träningsutfall och även hur kvinnor skulle kunna använda denna kunskap för att få bättre träningseffekter.
”När man tittar på nya träningsmetoder är det också viktigt att undersöka om de kan ha eventuella negativa motionsrelaterade kvinnospecifika hälsokonsekvenser. Jag ville dessutom undersöka hur hormoninnehållande preventivmedel påverkar träningen”, förklarar hon.
9-2016 (november)
När den norske skridskoåkaren Oddvar Holten tog sin examen i fysioterapi 1951 hade han en övertygelse – om bara belastningen anpassas så borde patienter kunna träna precis som idrottare.
Ett decennium senare hade han utvecklat medicinsk träningsterapi (MTT), en behandlingsmetod som i dag används av fysioterapeuter i många delar av världen och vilken genomgått både ett perspektivskifte och flera vetenskapliga prövningar.
8-2015 (oktober)
”Det är viktigt att ge rätt information till idrottsaktiva patienter som vill återgå till tidigare idrottsnivå efter en främre korsbandsskada, så att de själva kan ta ställning till om de vill opereras eller inte.” Det framhåller Hege Grindem, norsk fysioterapeut som nyligen disputerat i ämnet.
”I vår studie var de som opererades oftast yngre patienter som spelade handboll eller fotboll och där operationen utfördes för att patienten önskade återgå till tidigare aktivitetsnivå”, säger Hege Grindem.
Hon poängterar dock att resultaten inte visade att de opererade patienterna uppnådde bättre knäfunktion, minskad risk för att skadas igen eller högre idrottsdeltagande än de som inte opererades.
Ett år efter skadetillfället var lika många opererade som icke-opererade patienter tillbaka till tidigare idrottsnivå och både opererade och icke-opererade uppvisade stora förbättringar för knäfunktion jämfört med vid baslinjen.
3-2014 (april)
Intensivt sms:ande på mobiltelefon kan ge upphov till bekymmersamma besvär. Det visar Ewa Gustafsson, sjukgymnast och ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs Universitet, i sin forskning.
Hennes forskning visade på klara skillnader mellan den grupp som hade besvär och gruppen som inte rapporterade smärta eller värk.
”Vi fann tydliga skillnader i arbetsteknik”, förklarar hon. ”I gruppen som rapporterade besvär satt alla med framåtböjt huvud. De avlastade inte heller sina armar och de använde enhandsfattning på telefonen. Så arbetsställningen hade en klar inverkan på besvärsfrekvensen.”
6-2013 (augusti)
”Det är kanske inte något vi tänker på, men förändringar vid bedömning av balanskontroll kan vara beroende av när på dagen vi testar patienten”, säger idrottsfysiolog Martin Grønbech Jørgensen och ger forskningen nya perspektiv. Och ny ödmjukhet inför hur vi tolkar våra resultat.
Martin Grønbech Jørgensen har i sin forskning visat att prestationsförmågan varierar över dagen och att den även kan växla mellan veckans dagar och mellan olika månader och årstider.
Han betonar att vi bör ha denna kunskap i åtanke när vi gör våra behandlingsutvärderingar.
8-2012 (oktober)
Håkan Littbrand, leg sjukgymnast och nyligen disputerad, förespråkar högintensiv träning hos äldre. Han har i sin forskning sett att sådan träning har god effekt på funktionsförmågan hos äldre på särskilt boende, både hos dem med demens och dem utan.
”Man räknar med att det finns cirka 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, jämfört med cirka 100 000 personer som har haft en stroke”, säger Håkan Littbrand men tillägger samtidigt att kunskapen är väldigt liten kring träningseffekterna för denna patientgrupp, trots att det rör sig om så många personer.
Han menar bland annat att det är viktigt att vi ser till att personer med demens får den rehabilitering och träning de behöver, eftersom det är en grupp som har svårt att göra sig hörd.
5-2011 (juni)
För många inom sjukgymnastprofessionen är Elisabeth Ljunggren ett välkänt namn. Hon har, sedan hon blev färdig sjukgymnast 1964, arbetat för att utveckla sjukgymnastiska metoder och behandlingar och genom åren har hon fått en rad utmärkelser för sina insatser, nu senast den 1:e Riddaren av Den Kongelige Norske St. Olavs Orden.
Med alla sina år inom yrket har hon sett hur professionen utvecklats och blivit allt mer självständig, inte minst gentemot läkarkåren. En utveckling som hon framhåller måste fortskrida.
”För 50–60 år sedan var sjukgymnaster helt underställda läkarna. I dag har vi kommit ganska långt, men jag menar ändå att vi som yrkeskår måste bli bättre på att visa vad vi har för kunskaper och kompetens om kroppen och hur den fungerar. Vi måste också bli bättre på att definiera vår yrkesroll, vår profession och det som är specifikt sjukgymnastiskt.”
2-2010 (mars)
Michael Shacklock är fysioterapeut från Nya Zeeland. Med hjälp av mycket enkla tekniker lär han sina patienter hur de själva kan avlasta och frigöra en smärtande nervrot i hals- eller ländrygg.
“Det är inte bara ett effektivt sätt att uppnå smärtlindring, utan det är förstås också mycket mer kostnadseffektivt än om patienten varje gång ska behöva gå till sin fysioterapeut för att få hjälp”, säger han.
Konceptet med nervsträckning har funnits mycket länge. I dag räknas Cyriax, Breig, Butler och Shacklock till de stora namnen inom neurodynamik.
7-2009 (september)
Helen Elden är barnmorska och verksam vid Östra Sjukhuset i Göteborg. Hon har under de senaste sju åren forskat om gravida kvinnors bäckensmärta.
I en av hennes studier visades en snabbare tillbakagång av bäckensmärtan efter förlossningen än vad tidigare studier har gjort.
“Det snabbare tillfrisknandet kan bero på att alla kvinnorna fick någon form av behandling och att de fick individuell rådgivning, vilket har visat sig vara bättre än information i grupp,” förklarar hon.
“En annan förklaring till de goda resultaten kan vara att vi använde strikta kriterier för bäckensmärta när vi inkluderade kvinnorna i studien. Det är viktigt att differentiera mellan bäckensmärta och ländryggssmärta eftersom både prognos och behandling skiljer sig åt.”
4-2008 (maj)
Lena Holm är utredningssociolog men har under många år även arbetat som personskadereglerare i försäkringsbranschen. Det var där hennes intresse för nackskadade patienter väcktes.
“Många som råkar ut för en whiplashskada blir rädda för att de inte ska bli bra. Jag tror att en informationskampanj, där man bland annat lyfter fram prognos och vilka faktorer som påverkar, vore effektivt”, säger Lena Holm.
Hon menar också att ett annat sätt att angripa problemet är att alla inom vården blir medvetna om hur förväntningar kan påverka utfallet och att vårdpersonalen försöker fånga upp de patienter som uttrycker stor oro och rädsla, speciellt om de inte har så svår initial smärta.
5-2007 (juni)
De enda patienter som inte ska träna pilates är de som har en färsk nackskada, annars är det en unik träningsmetod som utgår helt från hur muskler och leder är uppbyggda. Det gör denna metod till en fantastisk rehabiliteringsträning.
Det anser fysioterapeuten Tina Hessel som även är lektor i anatomi vid Statens Baletthögskola i Oslo och en av föregångarna inom pilatesmetoden i Norden.
Tina Hessel tycker att fler fysioterapeuter borde vara nyfikna på metoden. Hon tror att en av anledningarna till att inte fler är intresserade är att de har sett pilates på olika gym och att denna pilatesträning sällan leds av riktiga instruktörer.
“Pilates tog aldrig något patent på sin metod så det är fritt fram för vem som helst att göra som man vill med övningarna. Det är synd eftersom det blir ett slags missbruk av en så fantastiskt bra tränings- och rehabiliteringmetod – som dessutom formar kroppen så att den blir snyggare.”
Wordpress Development Argentina