Rygg- och nackbesvär hos försvarets flygare

Rygg och nackbesvär hos flygande personal
Foto: Mattias Pettersson

Flygande militär personal har oftare muskuloskeletala besvär jämfört med soldater. Det visar fysioterapeut Matthias Tegern i sin doktorsavhandling, som utförts på uppdrag av Försvarsmakten och i nära samarbete med Karolinska Institutet. I avhandlingen ingår också studier om hur man kan förutse vem som riskerar att få besvär och vilka kliniska tester som är mest relevanta att använda för flygande personal.

Matthias Tegern är uppvuxen i Karlsborg, nära en flygflottilj. Han skrev sin kandidatuppsats inom Försvarsmakten och ville därefter fortsätta att utvärdera, få redskap att undersöka, behandla och träna deras personal, som upplever sig ha mycket problem med nacke och rygg.

För Matthias Tegern, som är särskilt intresserad av rörelseapparaten och idrott, kändes uppdraget inte främmande. Syftet med hans avhandling var först att kartlägga hur vanligt det är med besvär i rörelseorganen bland Försvarsmaktens flygande personal.

”Man visste redan att besvärsförekomsten var hög. Men det fanns inga aktuella siffror utifrån forskning”, berättar han. ”Det fanns screeningtester för armén, men de var inte anpassade till den här försvarsgrenen.”

Därför var ett annat av avhandlingens syften att utveckla nya anpassade testmetoder. Från tidigare studier av sjukgymnast Björn Äng, bland annat professor vid Högskolan Dalarna, fanns en tanke om att mått på rörelsekontroll skulle kunna vara viktiga. Testmetoderna analyserades avseende tillförlitlighet, och man undersökte vilka faktorer som förklarade uppkomsten av besvär.

Resultaten visar på en hög förekomst av besvär i nacke och bröstrygg, som främst drabbar piloter och besättning. De som hade besvär skattade sin fysiska hälsa lägre och de hade sämre rörlighet och rörelsekontroll i nackflexion, jämfört med dem som inte hade besvär. Liknande fynd sågs i den prospektiva analysen. Där visades även att de som haft besvär tidigare hade lättare att få besvär igen. Uthålligheten i nackflexorerna var också utmärkande, det vill säga att hög uthållighet resulterade i en mindre risk att utveckla besvär.

”Jag är nöjd att mina studier gav kliniskt användbara resultat. De här testerna skulle kunna ingå i den årliga flygmedicinska undersökningen som personalen genomgår”, säger Matthias Tegern.

Även om det var några tester som visade sig speciellt tillförlitliga och som kunde förutse besvär menar han att besvären också behöver utvärderas på individnivå.

”Nackproblem kan vara komplexa, även bland unga vältränade män. Det är svårt att säga varför vissa klarar sig från besvär och andra inte. Kanske kan det vara så att de exponeras olika och därför får olika belastning”, säger Matthias Tegern.

Han tycker att det skulle vara intressant att följa effekterna av en implementering där behandlingen bestäms utifrån individuella undersökningsfynd, gärna en multinationell studie.

Av Börje Rehn

Källa: Tegern M. Musculoskeletal disorders in Swedish military aircrew. Screening and clinical examination of the cervico-thoracic region. Doktorsavhandling. Umeå universitet, 2021. Läs avhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1618713/FULLTEXT02