Nytt synsätt för en mer personcentrerad vård

42
Ett nytt synsätt, people-like-me (PLM), har föreslagits.

Personcentrerad vård är ett ord som ligger i tiden och inom fysioterapin talas mycket om patientens delaktighet och medbestämmande. För att det inte ska förbli plattityder har ett nytt synsätt, people-like-me (PLM), föreslagits av ett forskarteam.

Traditionellt har forskning bedrivits runt en studiepopulation med forskaren som självklar ledare. Ofta är resultaten baserade på jämförelser mellan olika grupper och behandlingsrekommendationerna är diagnosbaserade.

Utifrån ett PLM-perspektiv bör mer fokus läggas på tolkning av olika utfallsmått och att man använder dessa som information och underlag för kliniska beslut.

Enligt författarna används ofta kliniska utfallsmått vid jämförelser mellan före och efter en behandlingsperiod och mindre ofta vid frekventa uppföljningar. Som exempel nämner de det diagram vari alla spädbarns längd och vikt förs.

Detta diagram används som underlag för diskussion med föräldrarna och avvikelser från normalkurvan kan ge upphov till olika insatser. Vårdgivarens uppgift är att guida och stötta föräldrarna snarare än att själv utföra någon behandling.

För att illustrera detta tankesätt har författarna använt sig av kliniska data från patienter som rehabiliteras efter total knäplastik. Det finns ingen enhetlig standard för hur den postoperativa rehabträningen ska gå till men det finns traditionella protokoll, vilka vanligtvis är diagnosbaserade trots att patienterna är en heterogen grupp av individer.

Data från två tester – Timed up and go (TUG) och Western Ontario and McMaster universities osteoarthritis index (WOMAC) – fanns tillgängliga och utgjorde illustration i form av kurvor av postoperativ förbättring.

Patientens egna data kan sättas in i diagrammet och ställas i relation till en ”normalkurva”. Denna data kan sedan användas i diskussioner med patienten och till exempel visa på normal postoperativ försämring på kort sikt, tid för återgång till preoperativ status och vid vilken tidpunkt funktionell återhämtning kan förväntas.

Avvikelser under den postoperativa träningen kan föranleda förändringar i behandlingen och det blir också tydligare när patienten är färdigbehandlad. Man skulle också kunna tänka sig alternativa urvalsstrategier med egenskaper som ålder, kön och hälsostatus för att få mer precisa beräkningar.

Det finns givetvis också svagheter med PLM. Vad händer till exempel om en patient ställs inför en dålig prognos – kommer motivationen att öka eller minska? För att PLM ska bli kliniskt användbart återstår mycket arbete, till exempel måste utfallsmått väljas och data registreras. Det är dock författarnas förhoppning att detta synsätt i framtiden ska kunna appliceras och att vi på så sätt får en mer patientcentrerad vård inom fysioterapin.

Av Ingela Delfin

Källa: Kittelson AJ, Hoogeboom TJ, Schenkman M, Stevens-Lapsley JE, van Meeteren NLU. Person-centered care and physical therapy: A ”People-Like-Me” approach. Phys Ther. 2020;100(1):99-106. Läs originalartikeln här: academic.oup.com/ptj/article/100/1/99/5585916